Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Syftet med studien Àr att belysa hur unga fotbollsspelande tjejer upplever sin idrott. - Vad vill unga fotbollstjejer att trÀningarna och verksamheten ska innehÄlla och hur ska den organiseras för att de ska upprÀtthÄlla sitt intresse och stanna kvar?- Vad Àr viktigt i ledarens agerande för att tjejerna ska trivas?Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och genomfördes med 17 tjejer i ett 14-Ärs lag i fyra fokusgruppintervjuer.Resultatet visar att alla tjejer tycker att det roligaste med idrotten Àr att spela matcher och Äka pÄ cuper. De tycker att det Àr viktigt att vinna, men har de spelat bra och fÄtt visa upp vad de lÀrt sig sÄ kan de ta en förlust. Kompisarna Àr en viktig faktor och att ha roligt tillsammans Àr det som gör att de vill fortsÀtta att spela fotboll. De tycker att trÀningarna ska innehÄlla blandade övningar och att de Àven dÀr fÄr spela matcher i mÄnga olika varianter.

This study was made in collaboration between UmeÄ University and VÀsterbotten sportsfederation. The study was aimed to find out how the municipalities are working with variousissues in the sports field. A subject of interest for this study was to see if the municipalitieswere implementing strategies in the sports field on determined goals by using policydocuments. Our study focused mostly on kids and youth that participate in organized sports inVÀsterbotten. Other aspects of interest in the study were economics in sports, how youthsports should be organized, and segregation in sports due to financial factors.

Uppsatsen handlar om hur kvinnor kommer i kontakt med idrotten som tidigare Ärhundraden tillhört mannen som uppfostringsinstrument och till soldattrÀning. Kvinnorna fÄr inte tilltrÀde till idrott inom mannens idrottsföreningar i GÀvle utan de skapar en egen förening som kommer att motverka den negativa synen som finns pÄ kvinnor och idrott under slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal..

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr status pÄ Idrott och HÀlsa lÀraren ligger i fokus. Den utgÄr frÄn sex stycken utbildade lÀrares syn pÄ bÄde sin egen status men Àven sin syn pÄ Idrott och HÀlsa lÀraren i ettstörre perspektiv. För att svara pÄ detta Àr uppsatsen uppdelad i olika omrÄden dÀr den dels lyfter upp vad status innebÀr i mer allmÀn forskning samt en del dÀr fokus Àr pÄ Àmnet samt lÀraren i Idrott och  HÀlsa och dennes status. Dessa tvÄ delar, den allmÀnna samt den mer idrottsinriktade forskningen stÀlls sedan mot de Äsikter och synpunkter som de sex intervjuade lÀrarna har uttryck i intervjuerna. Det huvudsakliga syftet har varit att utifrÄn forskning och de sex semi-trukturerade intervjuerna försöka fÄ en bild av hur Idrott och HÀlsa lÀrarens status Àr i dagens skola och Àven varför lÀrarna i frÄga tror att den ser ut pÄ det viset.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa realiserar och transformerar de förmÄgor eleverna genom undervisningen syftar att utveckla samt vad införandet av ett centralt innehÄll inneburit för dem i yrket. Till detta finns tre frÄgestÀllningar; hur tolkar lÀrare i idrott och hÀlsa Àmnet idrott och hÀlsas förmÄgor i Lgr 11, hur undervisar lÀrare i idrott och hÀlsa utifrÄn Àmnet idrott och hÀlsas förmÄgor i Lgr 11 och hur uppfattar lÀrare i idrott och hÀlsa Àmnet idrott och hÀlsas centrala innehÄll i Lgr 11. Som metod har intervjuer anvÀnts.Resultaten visar att lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa tolkar och undervisar utifrÄn Àmnets förmÄgor pÄ olika sÀtt. GÀllande det centrala innehÄllet sÄ har det bland flertalet lÀrare inneburit struktur och tydlighet och i enstaka fall inget nytt. Slutsatsen av undersökningen Àr sÄledes att de förmÄgor som formuleras i Àmnet idrott och hÀlsa transformeras och realiseras pÄ olika sÀtt och att det centrala innehÄllet tillfört tydlighet och struktur i vissa fall och i andra fall inte..

Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett viktigt Ă€mne i dagens skola dĂ€r det har skett en förĂ€ndring frĂ„n tidigare lĂ€roplaner fram till den vi har nu. FrĂ„n att det tidigare i princip har varit ren idrott pĂ„ schemat sĂ„ finns det idag Ă€ven en hĂ€lsa aspekt att ta hĂ€nsyn till. Med det sĂ„ har direktiven i hur undervisningen ska utformas blivit mindre. Syftet med denna uppsats Ă€r jĂ€mföra hur styrdokumenten ser ut för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa för grundskolan med hur lĂ€rarna i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa beskriver hur de arbetar utifrĂ„n dessa. Åtta stycken lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa har vi via kvalitativa intervjuer lĂ„tit beskriva hur deras undervisning praktiskt gĂ„r till, vad de tycker om dagens styrning av Ă€mnet och hur de skulle vilja att Ă€mnet ser ut i framtiden.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur elever ser pÄ hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa. De frÄgor som arbetet bygger pÄ Àr följande:- Hur ser eleverna att hÀlsa kommer till uttryck i undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa?- Vad skulle eleverna vilja lÀra sig mer om i undervisningen om hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa?- Vad Àr hÀlsa, enligt eleverna?Studien Àr en kvalitativ intervjustudie genomförd pÄ en skola belÀgen i en av Stockholms förorter. Sex intervjuer har genomförts med elever i Äk 9. Det resultat som framkommit av studien visar att det finns en viss osÀkerhet kring vad hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa Àr. Trots att eleverna har haft samma lÀrare i Àmnet under de senaste tre Ären sÄ Àr eleverna oeniga vad gÀller vilka moment som inkluderar hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa.

AbstractIdrott och hĂ€lsa uppfattas ofta som ett roligt Ă€mne p.g.a. att det Ă€r ett praktiskt Ă€mne. Ämnet Idrott och hĂ€lsa har lĂ„g status i mĂ„ngas ögon och dĂ€rför Ă€r vi intresserade av att hitta ingredienser som legitimerar Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa. Syftet med undersökningen var att undersöka vilkauppfattningar lĂ€rare och elever har om Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa som bildningsĂ€mne.Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjumetod dĂ€r Ă„tta personer deltog, fyra lĂ€rare och fyra elever, frĂ„n tvĂ„ olika skolor i vĂ€stra Sverige. Resultatet visade att Idrott och hĂ€lsaĂ€r ett bildningsĂ€mne, enligt lĂ€rarna, eftersom det handlar om livslĂ„ngt lĂ€rande och att koppla ihop teori med praktik.

SkolÀmnet idrott och hÀlsa ska ge eleverna ett bestÄende intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krÀvs dÄ att den Àr varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv pÄ lÀrandet. BÄde för flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hÀlsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 flickor i Ärskurs 5 och 9 ser pÄ skolÀmnet idrott och hÀlsa.

Ungdomarna Àr idrottsföreningarnas framtid och idrottsföreningarna skapar positiv utveckling för ungdomarna. Det ungdomarna gör pÄ fritiden och i vilket socialt sammanhang som de vistas i har betydelse för deras utveckling. Trots dessa positiva effekter som idrottsföreningarna har sÄ vÀljer mÄnga ungdomar att sluta med föreningsidrotten. Detta beror pÄ olika aspekter sÄsom ekonomi, kompisar, förÀldrapÄverkan och nya fritidsintressen. DÀrför Àr det viktigt hur idrottsföreningar jobbar med att behÄlla ungdomar och det Àr ocksÄ syftet till denna studie.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur Riksdagens beslut som lyder som följande, att 30 minuter om dagen i skolan skall bestÄ av nÄgon form av rörelse utöver Àmnet idrott och hÀlsa. Detta gör vi med hjÀlp av lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa. Friskis & Svettis har för ÀndamÄlet tagit fram en produkt som heter Röris, som utbildar lÀrare i grundskolans tidigare Är och ger dem material för att fylla ut dessa 30 minuter. Regeringen och Friskis & Svettis har samma mÄl-sÀttning till de 30 minuternas innehÄll, men det Àr till viss del samma som stÄr i kursplanen för Àmnet idrott och hÀlsa. Vi har gjort en studie om och kring professionen hos lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med empirisk kunskap till den pedagogiska forskningen om vad som pÄverkar elevers val av idrott. En genomgÄng av tidigare forskning pÄ omrÄdet pÄvisar att faktorerna geografiska förutsÀttningar, könstillhörighet, idrottslÀrarens pÄverkan, förÀldrars idrottsutövande och kompisars idrottsutövande Àr relevanta förklaringar till elevers val av idrott (Se t.ex. Redelius, 2002; Larsson, 2005; Nilsson, 1993; Augustsson, 2007; Svedberg, 2003). Undersökningen vilar pÄ en kvantitativ metod och har sammanstÀllts genom en enkÀtundersökning. Undersökningen har genomförts pÄ en Ärskurs 6 till 9-skola med sammanlagt 171 elever i en stad med 18 000 invÄnare.

Syftet med denna undersökning Àr att studera elevers instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. Vidare vill vi undersöka om skolans undervisningsformer (sam- eller sÀrundervisning), elevernas Älder eller kön har betydelse för deras instÀllning till idrott och hÀlsa. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr:? Hur uppfattar elever sin idrottsundervisning beroende pÄ om de haft sam- eller sÀrundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter pÄ hur elever ser pÄ Àmnet idrott och hÀlsa i Är 8 pÄ grundskolan och i Är 2 pÄ gymnasiet?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter mellan könen i hur eleverna ser pÄ Àmnet idrott och hÀlsa i skolan?För att undersöka elevernas instÀllning till idrott och hÀlsa har vi anvÀnt oss av en kvantitativ enkÀtundersökning. EnkÀten delades ut pÄ tvÄ gymnasieskolor och pÄ tvÄ högstadieskolor till sammanlagt 224 elever.